Helene Liljeström

Det har kommit två olika initiativ som handlar om faddrar. Man vill att kyrkomötet skall besluta att det bara behövs en fadder vi dop. Nu är minimum två. Det berättas från olika håll att det finns situationer när det är svårt för föräldrar att hitta två personer att be till faddrar åt sitt barn. Jag tror att vi alla är överens om att det är dopet som är det viktigaste och att bristen på faddrar aldrig borde få hindra någon att bli döpt. Men sedan kan åsikterna gå isär när det gäller frågan om man borde hålla fast vid att minst två personer är faddrar eller om man borde gå ner till en. Ingen vill förstås minska faddrarnas betydelse, särskilt som barn i dag kan behöva ett större nätverk av vuxna som är engagerade i deras liv.  Många barn lever i en rätt så turbulent tillvaro med otrygghet och relationer som bryts. Fadderfrågan kanske ändå inte blir en så svår fråga i konstitutionsutskottet. Det blir kanske mest en fråga om vad som är vist att göra just nu. Många vill ändå gärna ha flere faddrar och det finns människor som gärna vill höra till kyrkan bl.a. för att få vara faddrar åt något barn som står dem nära.

Vi fick se prov på en ny översättning av bibeltexter och gudstjänstmaterial till teckenspråk (finskt). Det är bra att det har gjorts. Arbetet har påbörjats också när det gäller översättningen av motsvarande material till finlandssvenskt teckenspråk. Det är inte alla som vet heller att det finlandssvenska teckenspråket skiljer sig både från det finska och det rikssvenska.

Ett initiativ som rör utvecklandet av gudstjänstlivet hade  handboksutskottet också jobbat med under vår biskops ledning. Några klämmar godkändes  i den frågan. Utskottet ville att man skulle satsa på att arbeta med innehållet i gudsjänsten och utvecklandet av olika slag av gudstjänster. Vidare föreslogs att församlingarnas medarbetare förutsätts delta i kurser och fortbildningar för att utveckla sig på området.  Jag har länge tyckt att kyrkan borde förutsätta att de anställda fortbildar sig. Det borde inte få vara så frivilligt som det är nu. Många andra yrkesgrupper har obligatoriska kurser eller kursdagar. En större frihet och en större mångfald när det gäller gudstjänsten är helt välkommen.

Här på kyrkomötet övar man upp sitt tålamod. Men samtalen har varit seriösa och hövliga vilket inte alltid är så självklart när de olika åsikterna väcker starka reaktioner och känslor. Så tillsammans med vårens fågelsång och vitsippor, som vi får uppleva under vandringen till morgonmässan, blir det ändå en upplevelse av en upplyftande  gemenskap i vårens hoppfulla tid. Arbetet fortsätter.

Vår utfärd som avslutade den här dagen gick till Rettigska huset och Aboa Vetus, de gamla murarna och husresterna och källarvalven under huset vid Aura å. Här har människor levat och bott i sekler. Det ger perspektiv. I Rettigska huset  var vi för ett år sedan med församlingens pensionärer på utfärd. I dag  fick vi sedan kaffe i S.t Katarina prästgård. Fint upprustad som festplats i närheten av kyrkan med samma namn. I kyrkan höll vi aftonandakt.

Dagens program som vanligt digert. MÃ¥nga inlägg idag handlade om ett initiativ som gäller barnkonsekvensbedömning. Undertecknarna önskar att man i församlingarna börjar göra barnkonsekvensbedömning i beslutsfattningen. Det betyder att man skulle analysera vad olika beslut som görs innebär för barnen. Det kan gälla byggnadsbeslut, verksamhet, indragande av tjänster, egentligen vad som helst. En ombudsman för barnens rättigheter kunde finnas i varje församling, enligt förslaget. Intressant. Man skulle kanske kunna införa detta ocksÃ¥ utan kyrkomötets uppmaning…

De ekonomiska utsikterna har vi ocksÃ¥ fÃ¥tt presenterat för oss. Inte helt överraskande ser det  bekymmersamt ut.  Men som Leena Rantanen (Kyrkostyrelsen) uttryckte det:  Taantumat tulee ja menee, ressessionerna kommer och gÃ¥r…Med andra ord. Det ljusnar väl i nÃ¥got skede och börjar gÃ¥ uppÃ¥t igen.

För övrigt har vi igen med trängd tidtabell förhandlat i utskottet. Ibland prövas tålamodet också här. Får återkomma när vi ser hur slutresultatet ser ut. Innehållsrik dag.

Andra dagen på kyrkomötet. Började skönt med ett dopp i bassängen 6.30 tillsammans med simkompisen Liisa från Borgå. På tumanhand får vi vakna i det svala vattnet i den lilla bassängen. Ingen annan tycks välja den sortens uppvaknande. Sedan bråttom att få håret torrt och kaffet uppdrucket och iväg till Maria kyrka där vi firade morgonmässa 8.15. Det gör vi varje dag förresten. Hilkka Olkinuora predikade över de olika skeppen som finns målade på väggarna i kyrkan.

Förmiddagens program var intensivt närmast för att vi behandlade flere initiativ som kommit från stiftsfullmäktige i Borgå. Det betydde att den svenska gruppen var rätt aktiv i remissdebatten. Det gällde möjligheten för Ungdomens Kyrkodagar att kunna få initiativrätt till stiftsfullmäktige, där både Åsa A. Westerlund och jag uttalade oss. (Läs: talade för detta förstås.) Sen gällde det statistikärendet, dvs. att särskilt diakoniarbetarna har oskäligt mycket jobb med statistikföring i församlingarna. Också där försökte jag lägga ett ord för att det kunde bli ett positivt utvecklande av statistikfrågorna. Det kändes viktigt att poängtera att alla förstår att statistik behövs, men att den behöver göras på ett vettigt och ekonomisk sätt, och att församlingarna behöver redskap att själva använda resultaten meningsfullt. Ytterligare behandlades frågan om kyrkoherdarnas kunskaper i finska på Åland. En delikat fråga där jag tyckte att Peter Lindbäck presenterade frågan lugnt och bra,  liksom även biskopen,  som för sin del klargjorde Ålands specialsituation.  Jämförelsen med samernas situation , som ju fanns redan i initiativet, var motiverad. Liksom även försäkran om att de finskspråkiga på Åland betjänas väl av de präster som behärskar finska.

En frÃ¥ga som tydligen väckte media-intresse var frÃ¥gan om faddrarnas minimiantal kunde minskas till en. Jag blev intervjuad om saken i radio och frÃ¥gan kom till konstitutionsutskottet där jag sitter.  Vi har bara inte hunnit till den frÃ¥gan ännu, eftersom vi har arbete pÃ¥ hälft med utlÃ¥tandet till lagutskottet angÃ¥ende den nya tjänstemannalagstiftningen. Det här behandlade vi hela eftermiddagen.  FÃ¥ se om vi blir färdiga i morgon eller under denna vecka med den frÃ¥gan.  Det är diskrimineringsparagrafens vara eller inte vara som är i fokus. Och dÃ¥ är vi inne pÃ¥ brännande frÃ¥gor i vÃ¥r kyrka….

Det börjar lugna sig här i biblioteket där jag sitter och skriver. MÃ¥nga har gÃ¥tt och lagt sig tror jag. Ingen ishockey som hÃ¥ller oss vakna i dag…huvudet börjar kännas tungt och fötterna svullna.  Köpte stödknästrumpor pÃ¥ kvällen. Som för flygresa.  Det blir sÃ¥ mycket sittande. Prövar dem i morgon. Kanske det hjälper.

Fick bloggen igÃ¥ng! Efter elva timmars sittande under första dagen av kyrkomötets vÃ¥rsession blev det möjligt att fÃ¥ litet motion och frisk luft. Nu sitter ett  större gäng ishockeyfantaster och hejar pÃ¥ Finland i match med Canada. FÃ¥ se hur det gÃ¥r…

Men dagens program har varit intensivt, och kyrkoherdevalets framtid  har diskuterats  flitigt både i plenisalen och i korridorerna. Det finns förstås argument både för att bevara det nuvarande systemet där församlingens röstberättigade medlemmar får välja sin herde. Men också det föreslagna systemet som går ut på att församlingsrådet eller fullmäktige väljer kyrkoherde precis som man väljer kaplan har rätt brett stöd. Det finns problem i vardera systemet och orsaken till att man vill ändra valsystemet är väl huvudsakligen att det på många håll är så få som röstar.  Jag sade för egen del åt en journalist på ÅU att jag ännu inte har bestämt mig för vad jag skall tänka i den här frågan, men jag har en känsla av att det ändå lutar mot ett bevarande av allmänna val. Detta trots att det finns en hel del problem med vårt nuvarande system. Det är klart att det borde vara en större procent av medlemmarna som säger hur de vill ha det, men å andra sidan blir det väl inte bättre av att ännu färre avgör valet. Men kunde ju utveckla prövandet av kandidaterna så att det inte endast skulle handla om valpredikan eller gudstjänst utan också om andra egenskaper som ledarskapsförmåga osv. Åtminstone i Borgå stift känns det som om kyrkoherdeval ändå är viktigt för många trots allt. Nå, frågan diskuteras mera i utskott så vi återkommer till den.

Dagens tröttsammaste timmar var en ny presentatioon av HETA-projektet som vi hade mellan 18 och 20. Krafterna var pÃ¥ upphällningen och det plockade i benen men man kan ju röra pÃ¥ sig litet och ändÃ¥ höra allt som sägs … Tittade en stund pÃ¥ ikonutställning i aulan medan jag lyssnade pÃ¥ presentationen. Jag är tveksam till projektet men det känns som om det gÃ¥r vidare oberoende av motstÃ¥ndet. Enligt uttröttningsmetoden pÃ¥ nÃ¥got sätt.

I morgon har vi en hel del initiativ att ta ställning till.