Helene Liljeström

Kyrkoherdeval och tid för film

Den här dagen var lugnare för mig än någonsin tidigare här på kyrkomötet. Det fanns tid för utskottsmöten och eftersom vi inte har något ärende på gång sedan måndag, blev det en ovanlig dag med luft och tid på stan. Plenum hade vi nog ändå, så helt ledigt har det ju inte varit.

I dag behandlades frågan om kyrkoherdeval, med andra ord, hur på vilket sätt skall kyrkoherden väljas i församlingen, genom allmänna val eller indirekta val? Den här frågan hade vi arbetat med i mitt utskott, och föreslagit införande av två alternativa system med allmänna val som första alternativ och indirekta val som andra. Efter några kullerbyttor och omkastade förslag från kyrkostyrelsen, gav lagutskottet i alla fall ett betänkande som långt följde vårt förslag. I dag godkändes betänkandet i plenum. Kyrkoherde kan alltså väljas som förut med allmänna val, men besvär får lämnas in först efter valet, inte då domkapitlet konstaterar behörigheten. Endast tre kandidater kan då bli uppställda. Men församlingsrådet eller kyrkofullmäktige kan också anhålla hos domkapitlet om att valet sker indirekt, dvs de förtroendevalda väljer då bland de behöriga som sökt tjänsten. Detta valsätt kan vara motiverat i vissa församlingar, t.ex.  där valdeltagandet antas vara  lågt och kraven på ledarskapsfärdigheter extra stort.

Betänkandet angående enhet trots mångstämmighet i kyrkan godkändes också enhälligt, och sändes till biskopsmötet för åtgärder. det är ju ändå biskoparna som bär ett särskilt ansvar för enheten i kyrkan. Bra att vi kunde enas om att vi vill sträva till enhet. Sedan är det ju mänskligt att man ofta tycker att enheten gärna skall åstadkommas genom att alla har samma åsikt som man själv. En utmaning för alla alltså. Också i kyrkan måste vi förstås kompromissa för att kunna leva sida vid sida.

Som avslutning på dagen hade jag tid att gå på bio. Det blev filmen Där du en gång gick, som baserar sig på Kjell Westös bok. Intressant film med ruskiga inslag från inbördeskriget. Våld och oförsonlighet går alltid fel och det skadar alla parter. En av huvudpersonerna i filmen, en av de röda,  sade i filmen att han kom från Nickby! Filmen visade tydligt hur kriget förstörde mångas liv, också deras som överlevde.

Nu är jag tillbaka i klostrets tystnad efter en god sallad på stan. Här i klostret får vi ingen kvällsmat, så igår levde jag på Xylitoltuggummi!

Lämna en kommentar